Man kan lugnt påstå att sashimi är japanernas nationalrätt. Den slog dock inte igenom förrän på sent 1800-tal då effektivare kylmöjligheter uppfunnits. Bra råvaror är en förutsättning för sashimi. Kombinationen nyfångad fisk, wasabi och soja kan få vilka sura smaklökar som helst på bra humör! Eftersom efterfrågan på sashimikvalité alltid varit så stor har fiskindustrin tagit fram smarta lösningar. Kockar och sashimileverantörer blir alltid glada då fisken blivit avlivad på Ikejimi-vis; ett snabbt stick i hjärnan och ner i islådan. Fisk fångad på krok har hög status. Sjöborrar, musslor och andra mollusker hålls vid liv i saltvatten hela vägen till restaurangen. Det är dock inte alltid fisken avnjuts helt rå. En del fisksorter smakar bäst efter ett par dagar och då behöver de beredas på något sätt. Det är vanligt att man lättrimmar, gravar eller marinerar i vinäger och salt. Allt för att ta fram respektive fisks bästa egenskaper. Här i Sverige har vi fått för oss att fisken ska frysas för säkerhets skull (tack Livsmedelsverket!). Det är inte alls nödvändigt och det minskar smaken och försämrar konsistensen.

Ordagrant betyder sashimi "skuret kött" och som ni förstår är en vass kniv ett måste. Japanderna använder en enkelslipad kniv, vilket ger ett renare och snyggare skär. Japanerna äter inte bara råa fiskar och skaldjur. Köttsashimi förekommer också, både biff, häst och kyckling. Självklart är fjäderfäna frigående, välmående och kontrollerade. Nybörjarna testar den lena kycklingfilén, medan experterna går på andra delar såsom lever, njure och hjärta. Vanligast är nöt- (niku no sashimi) och hästsashimi (basashi). Det äts ungefär som fisksashimi med wasabi och soja.